Det ursprungliga omslaget
|
Här har vi en retrorecension av ännu en gammal klassiker, Carcass' kultförklarade
Symphonies of Sickness från 1989. Det rör sig om tung, inälvsfixerad grindcore av
det rejälare slaget - inte nån otajt punk-grindcore, utan mer åt
dödsmetall-hållet. Texter och titlar är groteskt äcklande, men riktigt
roligt om man lyckas uppfatta det komiska i titlar som "Exhume to Consume". Det är med
glimten i ögat Carcass skriver sina sjuka texter, ett faktum som har undgått många.
Det censurerade omslaget
|
Carcass har här två sångare, en mörk guttural dödsmetallstämma och en
hesare, slemmig röst. Bäst är det när de turas om att beskriva olika stadier
av föruttning, rigor mortis, obduktioner och annat kul. Ibland är trummorna lite i
otakt, speciellt i början på Ruptured in Purulence, men annars är det ganska bra
spelat i allmänhet. Långsamma passager blandas med snabba, och produktionen är
trevlig med mörkt gitarrljud. Ofta spelar gitarrerna riff bestående av odämpade
powerackord, men ibland spelas avhuggna fraser som lämnar trumman ensam i kortare stunder.
Symphonies of Sickness är bra och cool grindcore från en tid då Earache
Records fortfarande var ett värdigt skivbolag.
- J.O.
|