Belphegor spelar en blandning mellan hatisk dödsmetall och
sjuk black metal med en rejält hädisk överton. Enbart designen
av fodralet och skivan skulle få den mest tålmodiga kristna
att släppa sin avföring i byxorna. Bland annat kan nämnas
en målning av det nyfödda jesusbarnet skivat som en brödlimpa
med blod rinnande ur den gapande munnen och en ny version av Michaelangelos
Den sista nattvarden där Jesus och hans tolv lärljungar festar
på lemlästade mänskliga kadaver. Mycket smakfullt! Musiken
är minst lika brutal som layouten. Snabb, underproducerad old-school
death metal med guttural sång, vansinnigt skrikande och äckligt,
slemmigt väsande inpackat i en primitiv black metal-form. Skivan innehåller
en hel mängd låtar som är inspelade mellan 1993 och 1998.
De sista sex låtarna är tydligen bonuslåtar, och bland
dem är två stycken covers; "Sabbath Bloody Sabbath" av (surprise!)
Black Sabbath och "Outbreak of Evil" av Sodom.
- Storang
|
I och med att skivans låtar är inspelade under en så
lång period är materialet ganska varierande i stil, men förvånansvärt
jämnt i kvalitet och produktion. Ibland erbjuder dessa österrikiska
herrar tung, åttiotalsinfluerad thrash/black metal, ibland furiös
grind/death metal med omelodiösa gitarrsolon, och ibland serveras
det mer modern melodisk black metal. Belphegor är inte det mest originella
band jag hört, men de har åtminstone vett att plocka sina influencer
från rätt ställen och när de är som bäst
är det helt enkelt lysande. En av mina favoriter på skivan är
den mäktiga, ooondskefulla och sjuka "D.rowned in E.xcrements" (varför
dessa meningslösa punkter?). Men titeln kunde de överlåtit
åt någon av de otaliga amerikanska goregrindbanden som tycks
älska att sjunga om pedofili, avföring, våldtäkter
och andra hälsosamma fritidssysselsättningar de måste ägna
sig åt i sydstaterna (?). "Diabolical Possession" är en förinspelning
av en låt från den uppkommande skivan "Necrodemon - Terrorsathan",
och det verkar som om bandet tänker fortsätta i samma hårda
stil. Trots en viss retrostank är Belphegors musik ingen trendig historia.
Jag ser fram emot deras framtida utgåvor och rekommenderar "The Last
Supper" åt folk som vet att uppskatta brutal death och black metal.